Så anas mörkret.

Öringen leker fredat medan hög höstluft sluter sina dimridåer kring våra vatten.
Vår vän harren stiger fortfarande tacksamt till ytan, skingrar dimman och tänder moroten. Det finns fortfarande anledning att överge barn och fru för att fuktig, kall och hungrig vada ut i våra harrvatten med torrflugan på tafsen.
Harr luktar.

Inför höstfisket fanns planer på ett återbesök till Idsjöströmmen. Ett svagt ögonblick diskuterades oxå Norrbyströmmen som ett tänkbart mål under hösten, väldigt nåbart med grov fisk. Malung har lockat några år med sina rikliga harrvatten och en resa till Görälven/Stora Tandån/Ogströmmen planerades med boende i Öje.

Nu blir det ett besök i gåtfulla Borrsjöån norr om Lumsheden (4 mil nordost om Falun). Säsongen knyts samman då vi hade sverigepremiär i Ljungsjöån, båda vårdas med varsamma händer av Jonas Hagborg.
Borrsjöån skall tydligen hålla bra med fisk om än inte av samma storlek som i Ljungsjöån men vi hoppas på spännande smygfiske efter Öring och Båge med stor risk att sätta vadarskon i färsk björnskit.
Fjädermygg, nattsländor och förhoppningsvis åslända hoppas vi stöta på i myrmarken.

Sedan har jag redan börjat scanna möjligheterna för februarifisket.
Som vanligt har min arbetsgivare kickoff i USA som brukar sammanfalla med alla hjärtans dag. Tidigare har jag fiskat White River i Arkansas, Guadalupe River i Texas och nu lutar det åt några kyliga dagar i Utah och lower Provo River inte långt från Salt Lake City. Provo River håller på endel sträckor i genomsnitt 5000 öringar per 1.6 kilometer!!! I Februari är det tydligen Blue Wing Olive kläckningar med kristallklart vatten. Det kan få vem som helst att tina upp i vintermörkret. Go west !

Skitfiske !