Det skulle bli tre dagars fiske i Storsjöområdet och en dag i Idsjöströmmen, Gimån.
Efter försenat flyg som på torsdagskvällen till slut landade i Östersund tog vi Hertzbil till Storsjö där vi bokat enkelt boende i sk ”campingstuga” på Storsjö fiskecamp. På de biltomma fjällvägarna möter vi inget annat än insekter, moln av insekter i solnedgången, det kläcker i skogen. Väl framme hann vi ”checka in” och ta en kall ”President” (öl) vid campens servering där vi får höra från ”stockholmarna” att harren tar torrt överallt och att dom bitvis haft mycket bra fiske, oxå endel öring. Kan det va så att vi nu äntligen kommit till rätt plats vid rätt tid..tveksamt förstås.
Storsjö 4 juli
Finväder och uppstigning 0700 för fiske i Skärkan.
Vi hörde av ”stockholmarna” att bilvägen som slingrar sig efter Skärkans norra strand är i mycket dåligt skick – Hur dålig kan den va… Vi har ju dessutom hyrbil.
Vägen var mycket dålig och nästintill oframkomlig med standardbil utan förhöjd markfrigång men vår Renault Megane klarade det hela med smärre skrap i underredet.
Väl nere gick vi utefter ån och såg snart patrullerande harr längs botten som villigt gick upp tog insekter i ytan, vi såg oxå öring. Vattnet var mycket klart och långsamt strömmande, ån var här ca 6 meter bred. Strax uppströms sista kröken innan sjön tog jag direkt två harrar inom 30 minuter och humöret var på topp. Vid 1030 försvann fisken helt varpå vi vandrade uppströms där vi såg enstaka fiskar men utan fiskelycka.
Vi bilade tillbaks till campen för att käka älgfärsbiff med kall mariestad till lunch.
Sedan väntade Storån på oss för kvällsfisket. Vi parkerade bilen vid bron och började vandringen uppströms. Eller försökte vandra, det liknade mest Super Mario när vi försökte hoppa från den ena halvmeterhöga tuvan till den andra, alternativet var att vada mellan tuvorna i sumpvatten där det fanns bottenlösa hålor där man säkerligen skulle möta döden. Allt under insekternas intensiva övervakning och uppvaktning. I bakgrunden reste sig den fortfarande snöbeklädda Storåporten, härlig miljö och väntande öring i Storån, eller…
Det visar sig att förutom mygg och blindbroms finns det inte ett liv att skåda i Storån.
Vi åkte istället tillbaks till Skärkan och Hardängspolen som campens pratikanter tipsat om. Det är en kort promenad från vägen till polen där vi direkt kunde se många vakande harrar! Vi landade ett flertal harrar i storlek 25-30cm när det sedan sitter grov fisk på Fredriks TKK (två knullande knott). Efter tuff kamp under vilken Fredriks Loop klass 3 fick stretcha rejält, landas hans personbästa öring. Fin fisk. Själv lyckas jag med nedhasade vadarbyxor gå för djupt och tar in friskt fjällvatten i brallan, inga långkalsonger, brrr.
Svidknott i mängder. Det är första gången vi stöter på rikligt med knott. OFF myggmedel hjälper säkert, men dom är överallt. Betten är för mig personligen inte det jävligaste utan just det enkla faktum att dom finns, att dom är överallt, täcker all synbar hud, tränger in i alla (inte riktigt) kroppens håligheter, näsa, öron. Dom jiddrar i ögonen innanför glasögonen och man andas dom. Andas svidknott. Med jämna mellanrum känner jag hur det retar till i halsen av knott som svepts med i en tung inandning vid krokning av fisk. Man hostar till och så är man kvitt dom tillfälligt. Knotthosta, fy fan, den hamnar på minussidan.
Vid 2200 slutar det vaka och vi tänder en brasa och käkar mat som avslutning på dagen.
Storsjö 5 juli
Sovmorgon till 1000 enligt plan då vi kämpar oss ut bland mojänger och kläder ur den unkna ”stugan”. Strålande sommarväder och vi hade bokat Tandån som är campens eget ”heta” vatten. 150:- per person så hade vi hela ån för oss själva. Ryktet sade att det setts grov fisk i ån och Emil på campen hade bild på tvåkilos harr han tagit i Tandån för någon vecka sedan.
Klientelet flugfiskare.
Vad har man gett sig in på? Flugfiske. Nu befinner vi oss visserligen mitt i ingenstans men å andra sidan är det väl just här, i intet vi samlas, entusiaster och puritaner. Samtidigt vore det ju trist om alla var lika men det befinner sig en besynnerlig samling udda figurer på campen. Och det skall sägas att vi har en mix av campare, husvagnar, ickefiskare och så vi själva då. Ett par gånger går tanken direkt till ”Plötsligt i Vinslöv”. Kommer jag transformeras till en udda flugfiske-kuf, eller är jag redan där… När Filip och Fredrik ringer och vill göra ”en grej” då är det dags att vakna upp, tills dess kör jag på. Bror min ser en figur som framrycker beklädd i glansig husvagnsoverall med kulörta strumpor vilka är upphissade till ljumskarna utanpå hans ”byxor”. Skitnödigt trippar han med korta steg likt en balettdansös mot hygieninrättningen samtidigt stretchsvingar/kastar han med armen och framstöter några gurglanden. Friskt.
Tandån.
Ryggsäck på och så börjar ännu en vandring, genom skogen ut på myren korsar vi ett skjutfält för att sedan återigen köra lite Super Mario innan vi som planerat når fram till Tandån. En jättefin å som uppströms slingrar sig mot fjällen som tornar upp sig i horisonten. Breathtaking. Vi knallar längs ån nedströms för att i det extremt klara vattnet lokalisera fisken. Det är vekligen gin-clear.
Vi ser inte en enda firre.
Efter en stunds kontemplation i gräset bland svärmande blindbroms intar vi lunch, hela tiden spanandes efter fisk. Ser inte ett endaste liv. Vi ger helt enkelt upp och åker tillbaks till campen där vi köper ett nytt dagkort (60:-) och tar glasspaus under vilken vi bestämmer att det är dags att ge sig på klassiska Sölvbacka strömmar.
Efter mycket irrande på vägarna utefter ån som verkar endera ha starkt strömmande vatten eller stora håar, testar vi fisket och Fredrik krokar en bebisharr. Något frustrerande återvänder vi till Skärkan vid utloppet i Dalsjön, nu ska det tas fisk.
Samtidigt som vi parkerar bilen vid Skärkan kommer regnet, kraftigt regn som dock slutade efter ca 15 minuter. Fan är vi i Idre…
När vi kommer ner där vi tidigare fiskat ser vi återigen massor av fisk som vakar. Skärkan äger. Återigen tar dom på små svarta och det tar inte lång tid förrän jag landat ett par harrar. Senare på kvällen vadar vi ut vid Skärkans utlopp där vi krokar ett par öringar var. Brr det är svinkallt utan långkalsonger, måste slinka in i Storsjö diversehandel i morgon. Sedan traskar vi upp till bilen och på vägen genom sumpmarkerna ser vi skallbenet som blottlagts i myrmarken på en av polackerna som försvunnit dagarna innan. Nergången i mossan men helt intakt i övrigt är han.
Storsjö 6 juli
Regn regn och regn.
Campingstugan lämnas endast när blåsan tvingar ut mig i det kalla och fuktiga survädret. Tandå-harrarna kan skratta sig lyckliga över förmiddagens väder då beslutet är enkelt – softa i stugan och sortera flugor istället för att köra Super Mario utefter en fisklös Tandå.
Vid 1730 har det varit regnuppehåll ett tag och vi beger oss till åter till Skärkan för kvällsfiske där vi stöter på några glada Ystadsbor. Fisken vakar trofast mellan regnskurarna och vi krokar några småharrar innan vi beger oss en bit nedströms för att testa fisket där (småfisk i massor). Senare återvänder upp till Hardängspolen där skåningarna står kvar. Det känns underbart när jag ta plats 20m nedströms en av pågarna, ser ett vak direkt som jag kastar ut min lilla svarta torris på och pang så sitter den. Pågen klafsar ner till mig när jag återsatt den rejäla harren (40cm).
-Jaha, de gick ju äckligt enkelt att komma hit och få fisk.
Han undrar oxå vad vi använder för flugor.
–En ja bundit själv, svarar jag, varpå han skakar uppgivet på huvudet. Jag berättar att jag skojar och att det är små svarta som dom gillar. Man är ju en ärlig och uppriktig person.
Hardängspolen
Kl 2200 avtar det precis som dom tidigare kvällarna varpå vi avslutar och guppar hem längs den oframkomliga vägen för att sova en sista natt på campen bland tomtar, troll och andra väsen i overaller, innan vi skall avsluta med att fiska legendariska Idsjöströmmen i morgon.
