Blog Image

Fem Knott är Fler än Fyra Flugor

Torrflugefiske




Idre – Nu då !

Flugfiske 2008 Posted on tis, juli 01, 2008 15:48:33

Idre

-”Aldrig, det skitstället. Bara hagel och snö, kallt som fan å ingen fisk.”

M.Engströms (på god väg att bli erfaren flugfiskare) svar på frågan om han ville åka med.

Värmeböljan som även drabbade Idre var försvunnen, det hade gått nästan en vecka sedan omslaget till svalare väder. Stabilt.

Nu kanske Storån skulle visa sin rätta sida. Den sida som Karlström o Sundin fick uppleva tidigt i juni 07 efter att undertecknad tackat för sig och åkt hem tidig söndag eftermiddag. K&S stannade kvar vid Purkströmmen och hade magiskt fiske med vakfest.

Fredag den 13e

Ingen snö, inget hagel men kallt som fan, kylskåpstemperatur i luften och 11.5 grader i vattnet, mulet med chans till solglimtar.

Den glade värmlänningen i Idre hade kvällen innan haft invigning av sin nya mojäng som han nu trycker T-Shirts med. En underbart färgglad ritning av lägerplats prydde en gigantisk tröja. Nej tack.

Harren tog tydligen torrt för fullt utefter flygrakan i Storån, hoppet tändes.

In på Idre Bua och köpa Souvas å dant, sedan fort iväg med bilen.

Vi hade ju Anders magiska karta med 13-års Idre-erfarenhet utstakat med tydliga och precisa kryss. Denna skulle nu få bekänna färg – vi oxå.

Strategin var att testa fisket en bit från Idre, Guttan blev första målet. Tiguanen lade ändlösa grusvägar bakom oss och vi vandrade snart uppströms Guttan. Själv fastnade jag med foten i minst ett sorkhål och gjorde en fin fejs-plant i mossen – inga vittnen som tur var.

Vi testade hå efter hå det var vackert och massor av småharr som försökte sluka torrisarna. Fredrik krokade en okej öring och vi fiskade glatt på de fåtal vak av dignitet som fanns. Förmiddagen gav småharr och Fredriks öring. Solen tittade fram och en trött huggorm gassade i sumpmarkerna.Blog Image

Nästa kryss på kartan var Sörälven. En riktigt vacker pol, utmanande och djup fiskades av efter mumsig lunch tillsammans med svärmande mygg.

Varsin liten harr blev facit innan vi begav oss mot nästa kryss i Sörälven. Detta befann sig på andra sidan älven men om vi bilade upp längs samma väg som vi var på och vandrade någon kilometer genom skogen skulle vi slippa åka runt den långa omvägen…

Efter vi parkat bilen gick vi raskt genom den stiglösa vildmarken rakt på ”krysset”, det visade sig dock vara 100% vitvatten med stenar överallt – inget kul fiske. Mitt emot delade sig Sörälven och antagligen skulle vi varit på andra sidan. Så va de med det kvällsfisket. En pilsner vi forsen och några skivor korv, sen va de bara att bege sig samma väg tillbaks…Trodde vi.Blog Image

På kartan ovan syns parkeringen där vi ställde bilen och vår väg till vattnet (röd).

När vi skulle gå samma väg tillbaks drog vi lite norrut som synes (grön), personligen var jag dock säker på att detta var helt rätt, vilket styrktes när jag såg vägen på långt avstånd ungefär halvägs…

Efter 45 minuters svettig vandring stannade vi (röd punkt längs grön linje), det kändes liksom för långt, och först nu tog jag fram GPSen som låg påslagen i ryggan och trackade vår väg.

ANFÄKTA OCH REGERA !

Lite fel. Fredag den 13e.

Kurs sattes mot bilvägen (blå punkt) och sedan en nätt vandring längs bilvägen till parkeringen.

Där gick det några liter ur kroppen. Godnatt.

Lördag 14 juni

Klassiska Purkströmmen i Storån.

Småfisk vakade i solskenet, jag hade ett påslag precis där hån slutar. Vi käkade sopp-lunch och åkte uppströms mot Hällsjön. Blog ImageParkerade vid stugorna och gick nedströms Hällsjön ett hundratal metet. Ett härligt ställe där man norrut skymtar sjön och fjällen bakom. Lättvadat som ofta i Storån och efter 30 minuter kom solen fram och värmde varpå sländorna kläckte i tusental.

Nu förstod man vad Bård och Lars menade med att fisket vid massiv kläckning kan driva fiskaren till vansinne – varför skall fisken en imitation när det finns 1000 andra mumsiga sländor att sluka. Fredrik krokade en lillöring. Vi begav oss nedströms varpå det kom in svarta moln och åska varpå vi styrde till stugan för att mumsa souvas o lyssna på Sverige-Spanien (EM fotboll). Senare skulle vi ta oss an nattfisket i Storån.

Titthölé 22.00

Tyngda efter snörplig förlust mot blivande Europamästarna klev vi i vadarna för att göra ett försök vid ”Titthölé”.

Spontana vak, Jonas tur att ta en lillöring som tog torrt i dimman. Vaken lade sig och vi testade även tvåhundra meter uppströms ”ön”, men ingen lycka.

Det kan säkert vara sådär fantastiskt fiske i Storån/Idre men inte heller denna gång lyckades vi få till det…

Skitfiske på er!



Hökensås – Nej tack.

Flugfiske 2008 Posted on tis, juli 01, 2008 12:45:46

6 juni

Har alltid tyckt att bönder är jävligt gnälliga på vädret. Bra väder, finns det?

Nu har man ju inte fiskat så mycket men det är inte många minuter som allt har stämt, temperatur, vind, vattenstånd, molnighet/sol, vattentemperatur, kläckning.

Nu – Knastrande värmebölja.

Hökensås var bokat, Kvarkasjön med små skygga öringar skulle krokas.

SMHI garanterade +30 för lördagen, Kvarkasjön är endast 1ha stor och vattentempraturen var redan innan helgen över 20 grader. Pigga och huggvilliga firrar…troligare då trötta och passiva individer.

Gert Nilsson är inte bara fembarnspappa och blipp-blopp musiker i Fakes, han är oxå räkmetare. Gert gav krispig information om det klassika ädelfiskvattnet Ängebytjärn :

– ”Di ha satt ut en helvetes massa fesk, skitstor. Di störste geck inte genom röre, di feck bäre ner dom.”

Med väderprognosen och Gerts information som bakgrund togs redan på fredagen beslutet i att avboka Hökensås. Senare på fredagseftermiddagen togs spontanbeslutet att istället testa kvällsfisket i Ängebytjärn.

Blog Image

19.00

Ängebytjärnets spegelblanka yta bryts av min Montana storlek 14 som bekvämt sänker sig ner i det 16 gradiga vattnet, väl förankrad i en Looptafs på 0.14mm. Sporadiska vak i viken. Bryggorna längs stränderna skriker P&T så det ekar. Montana brukar göra sig bra i P&T vatten.

PANG, fish-on!

Imponerande tyngd på grisen i ändan på tafsen. Kunder Gert ha rätt. Sketstor fesk?

0.14 höll inte.

På med ny Montana.

Efter 20 ångestminuter efter den brustna tafsen händer det igen – fish-on !

Imponerande tyngd på grisen i ändan på tafsen. Kunde Gert ha rätt. Sketstor fesk?

0.14 höll inte.

Två anledningar till bruten tafs. Rötet tafsmaterial (men jag testade faktiskt efter brott ett). Enorm fisk vars kraftig hugg slet av tafsen. Kunder Gert ha rätt.

Frustrationen gjorde mig yr och allmänt dizzy. Nu med 0.16 tafs. Ifall Gert har rätt.

Samtidigt som jag sansat mig börjar det vaka mer regelbundet, fler insekter i luften och mumsig vespertina på ytan. På med torrt. Långa långa kast så man når ut, naturligtvis fastnade ekipaget i buskarna bakom någon gång men med 0.16 är det ju bara att slita till lite extra så det lossnar…

PLASK på flugan! Den tog! Men av någon anledning missade jag att kroka den övergödda grisen. Nya kast. PLASK. Miss igen. Dizzy igen.

Nya kast. PLASK. Miss igen!!!

Frustrerande kast mot vaken som fortsätter. PLASK. MISS!!!

Nya kast med samma fluga. PLASK. Nudå. NEJ FAN MISS IGEN!!! Först nu kontrollerar jag flugan. Den sitter fint i 0-16 tafsen. Kroken? K R O K E N !!!

Det finns ingen krok. Böjen är borta. Buskaget, mitt ryck. Flugor.se har tydligen förbättringspotential i valet av krokar till sina flugor. Aldrig mer.

A Little learning, kolla flugan efter varje missat påslag, med en gång!

Om vi landade fisk – nej.

Om Gert har rätt, ingen vet.